Så beräknar vi ditt klimatavtryck

Bring använder CO2-ekvivalenter (CO2e WTW!) vid beräkning av utsläpp av växthusgaser. CO2e är en erkänd mätenhet som inkluderar alla relevanta växthusgaser, genom att beräkna deras uppvärmningspotential till CO2 (genom GWP-värden). På så sätt behöver du bara hantera ett värde. 

Utöver CO2 är det gaserna CH4 (metangas) och N2O (lättgas) som släpps ut mest vid tunga transporter och dessa ingår i mätenheten CO2e. Förutom CO2e, som ökar växthuseffekten, rapporterar Bring även om NOx (kväveoxider) och PM (partiklar), som påverkar luftkvaliteten lokalt. 

Före 2023 använde vi emissionsfaktorer från Emisoft, men från 2023 och framåt har vi bytt till emissionsfaktorer från DEFRA. 

Vi har uppdaterat faktoruppsättningen så att den ligger i linje med den faktoruppsättning som används i koncernens klimatredovisning. DEFRA-faktoruppsättningen används eftersom den anses vara den mest mogna och avancerade faktoruppsättningen för transportverksamhet. En del av faktorerna är justerade för lokala variationer i omsättningskrav och energimix. Faktoruppsättningen uppdateras årligen för justeringar i konverteringskrav och energimix. 

Läs mer om dessa här.
 

First mile 

Utsläpp för hämtning och distribution beräknas utifrån körda kilometer och antal paket*. När vi vet hur många kilometer det finns på transportsteget för din sändning kan vi beräkna hur mycket utsläpp det blir genom att multiplicera mängden utsläpp med antalet kilometer. Antalet paket i din sändning tar då en del av den genomsnittliga kapaciteten och det blir din andel av utsläppen för det steget. 

*För hämtning och distribution har antalet paket större inflytande än vikten, därför beräknar vi dessa utifrån paket och inte vikt. 

För försändelser i Sverige, Danmark och Finland använder vi följande formel: 

 CO2 kg per km / 1064 * Avstånd * andel. 

• Avstånd avser avståndet mellan upphämtningsstället och den första terminalen. Det är andelen av hela sträckan. För paket multiplicerar vi med 1,1 och dividerar med 1064 (eftersom det är fordonets kapacitet). Din försändelse kan täcka en del av sträckan, inte hela sträckan. 

• Vi multiplicerar med 1,1 för att ta med bland annat andra stopp på rutten som din försändelse har tagit, eventuellt omvägar mm. 

• Andel är hur stor del av kapaciteten i fordonet dina försändelser tar upp. För hämtning har vi ett antagande om att det ska hämtas med lastbil, så här delar vi med 1064. Har du 10 sändningar så motsvarar det nästan 1% av kapaciteten. 

Linjetrafik i Sverige 

Linjetrafiken för Sverige, Danmark och Finland har en annan formel än för Norge. Vi har följande formel när vi beräknar utsläppen: 

• Till skillnad från i Norge vet vi inte exakta siffror på antalet containrar mellan två punkter, så vi använder fordonens lastkapacitet och fyllnadsgrad för att hitta utsläppen. 

• Vi sätter fyllnadsgraden som ett genomsnitt på 80 % för de flesta fordon, för att inte kommunicera för hög fyllnadsgrad.  

• Maxload talar om för oss hur många kilo det givna fordonet kan lastas med. Med släpandel avses andelen sändningar som transporteras med släp mellan punkterna a och b i linjetrafik. 

Tåg: 

• Ton/km 

• Andel tåg som går mellan punkterna A och B, här kan det finnas både släp och tåg som transporterar och i rapporterna kommer det då att finnas eräknade utsläpp för båda fordonstyperna. 

• Avstånd i kilometer mellan terminal A och terminal B. 

• Fraktvikt, vikten av din försändelse. 

För varor används pallmetoden, vilket innebär att vi beräknar antalet pallar som används i försändelserna på linjen. Se formel nedan. 

Pallmetod för varor 

1 pall = 1.728 m3 
1 släp/lastbil = 48 pallplatser 

Pallar i vanlig trafik 

Om ett fordon är i reguljär trafik och har följande servicekoder ("0336","0337","0339") använder vi denna beräkning: 

Last mile 

Följer samma logik som first mile.  

Importlinjer 

Vi har transportled som går över nationsgränser, till exempel transporter från Stockholm till Oslo. Vi beräknar utsläppen separat för dessa transportled, men använder samma formler som för vanlig trafik.